I skogsmarkerna vid Björkmossa står ett träkors med inskriptionen ”Jag ligger och sover och är eij dö, Herre förlåt thenna synder som lade mig i mull 1669”. Ett kors som berättar om mord eller dråp.
Enligt legenden kom en vandrande knalle till Björkmossa by. Där lovade en bonde att ro knallen över sjön Hjorten till Ånhults by. På vägen ner mot sjön slog bonden ihjäl knallen och begravde honom i ett röse. Han ångrade sin gärning och reste ett kors med texten ”Jag ligger och sover är eii dö. Herre förlåt thenne synder som lade mej i mull. Anno 1669.”
En kopia av det ursprungliga korset sattes upp här 1981 och det gamla, som är svårt rötskadat, finns i Virserums hembygdspark.
Liss-Erik Björkman skrev om det så kallade Knallakorset eller Knallekors i bokutgåvan Kalmar län 1962.
Björkman har hittat sägnen i tidningsartiklar under olika delar av 1900-talet.
Legenden om Knallakorset handlar om att en knalle (gårdfarihandlare), i vissa fall med namnet Grip som kommer till byn Björkmossa. Han säljer och köper och har en mindre förmögenhet som han förvarar i en skinnpåse runt halsen. När knallen ska ta sig över till andra sidan sjön blir han mördad av sin vägvisare som tar pengarna.
Efter hemkomsten får förövaren så dåligt samvete att han ger sig tillbaka till brottsplatsen och gör i ordning en grav för knallen, och sätter upp korset.
Björkman har även hittat uppgifter om ett mord i Virserums socken år 1667.
I domboken redogörs hur pigan Lucia Hemmingsdotter hade blivit med barn med Jon Israelssson.
Han hade dock redan hittat en ny flicka och friat till denna.
Lucia sägs ha konfronterat Jon på kyrkbacken och efter det försvunnit.
Efter ett par veckor gick misstankarna till Jon Israelsson och något senare hittades Lucias döda kropp i skogen.
Hon var skjuten i vänster sida. När rättegången skulle starta var Jon försvunnen.
Var korset rest efter Lucia Hemmingsdotter?
Korset står på ägor där Jon hörde hemma och året 1669 kan lika gärna vara året då korset sattes upp. Berättelsen har förmodligen förändrats efter nästan 200 år av muntlig tradition. Första gången historien om korset hittats nedskriven är 1848 dvs. ungefär 180 år efter händelsen.
Björkman lägger fram att knallen kan ha kommit in i berättelsen som något exotiskt, någon som skilde sig från bygdens folk. Efterhand har han fått en alltmer framträdande roll och Lucia har fallit i glömska.
Om Knallakorset handlar om Lucia, eller knallen Grip, eller någon helt annan vet vi inte men platsen finns och den kommer att fortsätta berätta sina berättelser. Korset med sin inskription kommer att fortsätta att locka vår fantasi för vad som egentligen hände år 1669.
